Fyfan va jag är glad att jag har vicky som kompis.
Igår hade mitt tålamod tage slut vi 5, Då brast ja i gråt å fråga vicky om hon kunde komma hit å hjälpa mig.
Vilket var inget problem,utan hon kom direkt.
åh de va så skönt.
Att kunna äta mat och de utan att Nellie skrek.
Hon hade en tjurig dag igår, å då lovar jag TJURIG.
Hon bara grina å skrek hela dagen,så de va jobbigt.
Men de gick bra.
Men hoppas verkligen inte på flera sånna dagar,då dör ja.


Men Nellie har iaf börjat gå med sin lära gå vagn jätte mkt,
Och hon är SÅ duktig :D:D